Emobarn

Nämde Jason Kehl i senaste inlägget. Namnet är på fleras läppar just nu, Zebloc har lagt upp en intervju där Kehl får prata av sig lite och bland annat berättar om sina spännande egendesignade produkter som man skall köpa : ”…because its the only bad ass gear on the market that is made from the core of climbing, from true experiences!”.

Tycker man det här låter sjukt lockande skall man surfa in på Kehls personliga hemsida cryptochild och njuta av allt det underbara som är ”bad ass”. Har man humor av den typen att man gillar att skratta åt saker som är lite sådär bra, alltså skratta lite sådär pretentiöst, tycker jag också man skall gå in på sidan. Det är tydligen fortfarande så att amerikansk whitetrashkultur börjar och slutar med halvsmälta bebisdockor.

Givetvis skall man inte håna folks verk, det är ju bara lågt. Men om de tar 250$ för skiten så tycker jag nog man öppnar för lite sågning ungefär i knähöjd. Fatta hur mycket rakblad och orkesterrockskivor ett emo kan köpa för 250 dollar. Lägg pengarna på familjeterapi istället.

5 reaktioner på ”Emobarn”

  1. Han är ju fantastisk som vågar göra sin egen grej, jag skulle aldrig välja att köra hans grej personligen men han är uppenbarligen en begåvad konstnär.

  2. Han är en grym klättrare, det räcker för mig.

    resten kan man ju skita i om man inte känner ett otroligt sug efter att bli kompis med alla duktiga klättrare..

  3. Smaken är ju olika, jag tycker det är tämligen mediokert, lite som Marilyn mansons tio år gamla grej minus fantasi och talang.

    Om han är en grym klättrare eller inte är inte det som intresserar mig, det jag reagerar på och provoceras av är att man tar 250$ för något som snos ihop i photoshop på tio minuter. Dvs kränga något tack vare ett pronamn, just det han motsätter sig när det gäller andra produkter.

Kommentarer inaktiverade.