Klättraren som kom in från kylan

-11 C: Det knastrar lätt från snökristallerna som pressas samman under bildäcken när vi rullar in i mötesfickan ute vid Focksta kvarn. Rekordtidig årsförsta och rekordkallt väder. Oroligt sneglar jag bort mot toppen på Koskräckblocket för en snabb bedömning av frostmängd i urtoppningarna. Solen strålar och abstinensen är på topp. Det funkar säkert.

-10,5 C: Desperat kamp på Fat ass standing för att få igång en blodcirkulation som räcker till att värma upp någon extremitet över huvud taget. Händerna, chockade av behandlingen, börjar sakta vakna till liv. Mixen catch från pinch och att köra handflatan i frosttäckt topp funkar hjälpligt. Lite som MacLeods cold-treatment. I och för sig utan möjlighet till värme.
-10 C: Candyman. Någon hjälte har massakrerat stubben under Candyman. En eloge är på sin plats. Kvar ligger bara några enstaka träflisor som bär vittne om övervåldet. Problemet i sig bjuder hårt motstånd. Värmen i fingrarna räcker till ungefär tre försök innan det är dags för handske-på-i-ficka-terapi. Fingerblommorna känns som isklumpar, så befriade från känsel att flopparna knappt känns.
-8 C: Untermensch. Suveränt problem. Startcatchen känns overkligt lång men efterföljande moves är ren poesi. En hälkroksavlåsning som lätt kvalar in topp tre på listan över: ”Nästan där,nästan där, nästan där… GOTCHA!”. Garanterat återbesök.
-4 C: Svälthammaren uppvaktas av några av Stockholms starkare. Vackert block, vackert beläget och det bjuder på fina linjer. Captain Bringdown blir snabbt personlig favorit som dock tackar för uppmärksamheten genom att spotta av mig upprepade gånger. Nästa gång.
+20 C: Snabb och oväntad motivationshöjning i bilen på väg hem leder till ett besök på Crux för att kräma ut den sista energin innan det är dags att kasta in handuken. Första gången på säkert tre år som jag besöker Crux och nostalgin sköljer över mig. Sunkigt, gemytligt och väldigt välbesökt.
+23 C: Max. Det smakar skit men det är tradition. Lite som julmat.
Bilder