Blenda – Lexby

I söndags samlades ganska många i Lexby.
Jag tror det var Daniels förtjänst. Han har pratat om att åka och klättra Blenda i säkert ett år. Det var ett bra val för det var verkligen varmt och soligt där.
Vi hade alla ganska svårt att komma på en bra beta. Vi provade än den ena än det andra. Vi tittade på filmer och försökte härma dem. Inget gick, vi föll ner. Efter att jag misslyckats med att få upp högerfoten som Per-Ola Andersson gör i sin film gav jag upp. det var nervöst och svårt.Men strax därefter hittade William på något nytt. Han tog av sig tröjan och provade en annan fotsekvens, och vips så kom han upp.

Om det var Williams sportiga kläder, eller den nya fotsekvensen som drog igång sändartåget vet jag inte. Men det var många som kom upp strax därefter, alla med samma beta.

Jag filmade lite när vi var där och fick med Stella Plantins sänd och många fall.

La Conque à Doigt

Fjärde dagen i Fontainebleau på min ”vilodag” åkte vi till Bas Cuvier. Väl där träffade vi Lars och Bo med flera. Vi bestämde att några press på La Conque à Doigt kunde vara en bra avlutning på dagen. Vilka fina slopers det är! Jag kom inte upp…

Robert på La Conque à Doigt
Robert på La Conque à Doigt
Bummel på La Conque à Doigt
Bummel på La Conque à Doigt
Lars på La Conque à Doigt
Lars på La Conque à Doigt

Lurticks i Sandsjöbacka

Förra helgen mötte halva redaktionen upp med halva Climbingpicsgänget i Sandsjöbacka. Vi klättrade på alla slopers vi kunde hitta inför den stundande resan till Fontainebleau.

Pirvakten är en jättefin boulder, med ett oförtjänt rykte som hemskt vass. Det är inte värre än något annat egentligen. Men pass upp för sneda tickmarks!

Anyone up for coconut oil? har jag slitit på vid ett par tillfällen och det var jätteroligt att både jag och Robert kom upp!

Vibrant Font

Äntligen har filmen från förra årets tur till Fontainebleau blivit klar.

Problemen i filmen är bland annat:

Le chat noir 6c – Petit Bois

Pensées Cachées 7b – Franchard Cuisiniere

Atmosphere 7a – Cuvier Est

El Poussif 7a – Isatis

L´Angle Ben´s 7a – Isatis

le Cyclope 6c – la Reconnaissance

Onde de Choc 7b – Apremont (Est)

Anglophobie 6c – la Reconnaissance

Le Flipper 6b, 7a – 91.1

 

Idag är det mindre än två veckor kvar tills halva redaktionen åker ner igen.

Det kommer att bli en succé!

 

 

 

Monolith – Ett efterlängtat sänd

Vissa problem är helt enkelt svårare än andra. Monolith var definitivt ett av de svåraste problemen jag gett mig i kast med. Gradmässigt borde det inte vara omöjligt för mig. Vid första besöket kom jag relativt snabbt upp till toppskicket, drog till och höll kvar i (vad jag då trodde var) toppen.

Besöket efter hade jag verkligen toppvittring. Men, häng på toppen, sen ner.

I oktober hade jag i princip bara Monolithen i huvudet när vi åkte ner den fina hösthelgen. Martin Jurander gjorde mig sällskap och peppade mig i flera timmar första dagen, jag kom långt men inte upp. Andra dagen hade jag inte tänkt klättra mer på den, suget och glädjen var liksom borta från problemet. Efter viss övertalning gick Martin och jag tillbaka för att få gjort den. För mycket nerver.

Bara ett par veckor senare blev det ett återbesök. Efter några nervösa press och en justerad tåkroksbeta gick det vägen. Just att lägga tån runt kanten gjorde att det blev mycket lättare att ta klossen, rekommenderas om du inte vet hur du ska komma upp.

På filmen syns också Peter Erhard i ett glädjepress på Struts är Struts, att han inte kom upp gjorde inte så mycket. Han hade klättrat den så fint bara ett par veckor tidigare. Själv kommer jag nog aldrig att göra vansinnesskicket till toppen. Prova gärna om du är där!

Dessutom finns det med ett sänd av Aerodynamiten. Vilket, om man ska tro guiden, är mitt hårdaste sänd hittills, 7b+. Men jag vet inte, den kändes inte så mycket svårare än grannen Balthazar. Men det säger kanske mer om det senare problemet.

Att Aerodynamiten gick relativt lätt kan också bero på att Peter kom med finbeta. En Sockerbeta som jag i sändarglädjen sedan bjöd ut till hela sällskapet. Det skulle jag inte gjort, strax efter betafesten gick hela sällskapet runt med kliande halsar och en oro att vi ätit något giftigt. Förlåt.

Kjugekull

Älgen – En boulder i Bollebygd

Älgen var fram till i lördags ett projekt. När man kommer till Jättekasten i Bollebygd är det en av de uppenbara linjerna. Men den långa och läskiga urtoppningen stoppade oss i våras.puts_001

Efter att Sebastian klättrat Segersprickan på förstapresset putsade han upp toppen och sände projektet på mindre än tre press. Här kommer en film på bestigningen.

När jag sett att man kunde toppa ur utan att trilla ner och dö drog jag också mig över kanten. Men väl halvägs upp ångrade jag att jag inte hade gått ner med rep och kollat in den smutsiga urtoppningen. Utan återvändo drog jag mig upp bland döda småträd och lösa block (egentligen helt onödigt). Mitt tips är att kolla in toppen innan du går på press.