Var lägger ni fokus?

När jag fotar försöker jag ta ett steg tillbaka¹ och fundera på vad som är intressantast. Oftast är såklart människan intressantare än greppet eller stenen. Här är det ju solklart. Mathias är intressantare än de lilla fåniga greppet på Traktor.

Vilken av bilderna går ni mest igång på? Fastnar ni på fingrarna eller ögonen? Något annat? Vilken föredrar ni? Måste man ens välja eller fungerar de kanske som ett konstigt bildpar?

Ta gärna en titt på en liknande diptyk från Slabb de gömda förra året.

¹Att ta ett steg tillbaka och tänka går bra ibland men oftast sådär

14 sexor jag missat

Ibland är man stark och allt klaffar. Ibland not so much. 2014 har hittills inte varit storsändandets år. När jag tittar i tick-listan har jag knappt sänt. Har jag ens klättrar? Jo men det har jag ju. Bara inte kommit upp. Skadade klätterkompisar, värkande fingrar, jobb/karriärs-byte (igen), eget ofokus men kanske framförallt för högt satta mål? De man (jag?) vill är ju ändå bara att ha de gött och klättra. Eller?

Henrik i Lindås

För att hitta tillbaka har jag börjat köra om gamla problem. BM, Kraftkalas, Bodytoning med Glenn… Listan på 6or värda att göra igen är lång. För att krydda lite extra frågade jag på vår Facebook för ett tag sedan efter fina 6or jag missat. Här är de förslag jag fick.

Jag tänker mig att jag ska känna på alla under de närmsta månaderna. Förhoppningsvis återkommer jag med en review av respektive 🙂

Det ska bli spännande! Har ni fler tips så säg!

Update:

Jag fick även in följande förslag i kommentarerna. Supertack!

  • Suomalainen och Die Grosße fußhand i Gråbo //Johan Rapakko
  • Verschwende diene jugend i Lexby & På uppdrag i Rempart i Kåhög //Henrik Sennelöv
  • Jonas tipsa också om Gedus på Hönö och Purity of the turf i Ulvås. Båda är superfina och dessvärre gjorda minst 2 gånger 🙂

Visualisera och sända? Fina areten, Tolered

Daniel på Fina Areten, Tolered

Nere på marken står man och mumlar toppen för sig själv. Nästan som ett mantra. Vänster hand upp, höger hand på bästa undertaget, tryck på vänsterfoten, upp med handen, byt fot, upp med handen till bullen. Toppa. Lätt som en plätt. Man samlar mod. Första flytten känns bra. Men så plötsligt. Istället för högerhanden sitter vänsterhanden på undertaget och högerfoten dinglar. Ploink och man sitter på paddan.

Innan åkte jag mycket skateboard. Man har kollat på trappan man skulle olla. Inga stenar och fin asfalt. Man har gjort ollien tusen gånger. De är lätt. Tryck på bakfoten, dra med framfoten, upp med benen och flyg. De är lugnt. De är inte för långt. Inte för högt. De är verkligen bara till att göra det. Man samlar mod, pushar fart, rullar fram. Precis innan tvekar man och gör nått helt annat. Nått mycket sämre. Ploink man ligger på asfalten.

Så. Vad är egentligen tricket för att hålla sig till planen? Nån som har nått knep?

Daniel & Mathias under Fina areten, Tolered

Jag gick en säkerhets-grundkurs för kajak  för några år sedan. Där lärde man sig att blunda och räkna till tre om man fick panik och inte kom loss när man hamna upp och ner. De funka skitbra. När jag hamna på säl på Teds arete testade jag det och då funkade det. Men det vore skönt med nått knep utan ordet blunda.

Och en parentes. Vem har besökt Brevduveklubben och Biodlarklubben som ligger precis bredvid? Man blir ju nyfiken på vilka som hänger där.

Hur får ni feeling?

I slutet av sommaren hade jag flyt. Jag körde på några månader utan att tänka så mycket. Nerförsbacke. Jag hade feeling. Sen plötsligt pang. Hade jag inte det längre. Prestationer är inte viktigast men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte gillade att klara saker.

Så frågan är hur gör ni för att få fokus? Finns det genvägar? Ett tag funkade det att lyssna på min favoritlåt på vägen ut men inte längre.

Igår körde jag på Voodoo utan fokus. De gick såhär. Så alla tips är välkomna!

Blodiga fingrar efter Voodoo