Retour aux Sources, 95.2, Fontainebleau

Jag och Mathias var ute tidigt på morgonen. Vi var typ ensamma. Vi bytte av varandra att kämpa på Retour aux Sources. Det var kaffe, tälja, macka, klättra nästan fram till lunch när alla andra vaknade. Vi kom en bit men inte hela vägen. Nästa gång!

Joel och Robert kom ut och vi övertygade Robert att testa. Hets-feelingen var hög i ett påskigt 95.2. Vi paddade upp, Robert tittade på bouldern i ungefär 4 sekunder innan han fick frågan på knagglig fransk-engelska ”are you sleeping or climbing”. Lyckligtvis kom Robert upp till skillnad från monsieur dryg.

Jag hade inte varit tillbaka till 95.2 sedan fotstukningen för 8 år sedan. Jag hade en idé att klättra om otursbouldern men det blev aldrig av. Och det spelar ingen roll längre. Det är preskriberat.

Rudeboy, Fontainebleau

Vi gick, och gick och gick. Letade, letade och letade. Som vanligt hade vi glömt guideboken hemma. Jag ville klättra Le Flipper och Fredrik Rudeboy. Båda skulle, om vi kom ihåg rätt, ligga i 95.2. Efter att ha frågat ungefär 11 personer som alla bläddra frenetiskt i sina guideböcker fick vi till slut reda på var Rudeboy låg och att det fanns hundra flippers med den närmsta i området 91.1 (inte 95.2).

Väl framme vid Rudeboy ringde jag min vän Martin och frågade efter betahjälp. Det enda jag fick var hans glada skratt och en kommentar att den nog var softare om man är kort 🙂 Nån som vet med säkerhet eller luras han bara?

Trots oändligt bra förhållande var den omöjligt svår så vi började tramsa istället och Flipper hittade vi en annan dag.