Oftast tar jag att inte komma upp med ro men inte denna gången. Så himla trist. Jag var nästan framme men så klantade jag till på slutet. Efter att det svåraste är gjort. Som vanligt. Jag ramlade inte ens av. Jag hoppade ner. Jag hade kunnat flytta ner igen. Så bra stod jag. Himla snöpligt. Jag får träna psyket lite och åka dit snart igen. Då jävlar!
Etikett: fina-areten
Fluffy med flera – En film
Äntligen har filmen men blandade boulders blivit klar.
Filmen visar sex problem från Göteborg som jag klättrat på under hösten. Filmen får också fungera som något av en summering av året. Äntligen har jag lyckats klättra något hårdare än 7a, det är kul.
Problemen i filmen är: Fluffy, La Bouse, Norrlands Guld, Let´s go bowling samt fina och fula areten. Fina areten är det Daniel som klättrar.
Visualisera och sända? Fina areten, Tolered
Nere på marken står man och mumlar toppen för sig själv. Nästan som ett mantra. Vänster hand upp, höger hand på bästa undertaget, tryck på vänsterfoten, upp med handen, byt fot, upp med handen till bullen. Toppa. Lätt som en plätt. Man samlar mod. Första flytten känns bra. Men så plötsligt. Istället för högerhanden sitter vänsterhanden på undertaget och högerfoten dinglar. Ploink och man sitter på paddan.
Innan åkte jag mycket skateboard. Man har kollat på trappan man skulle olla. Inga stenar och fin asfalt. Man har gjort ollien tusen gånger. De är lätt. Tryck på bakfoten, dra med framfoten, upp med benen och flyg. De är lugnt. De är inte för långt. Inte för högt. De är verkligen bara till att göra det. Man samlar mod, pushar fart, rullar fram. Precis innan tvekar man och gör nått helt annat. Nått mycket sämre. Ploink man ligger på asfalten.
Så. Vad är egentligen tricket för att hålla sig till planen? Nån som har nått knep?
Jag gick en säkerhets-grundkurs för kajak för några år sedan. Där lärde man sig att blunda och räkna till tre om man fick panik och inte kom loss när man hamna upp och ner. De funka skitbra. När jag hamna på säl på Teds arete testade jag det och då funkade det. Men det vore skönt med nått knep utan ordet blunda.
Och en parentes. Vem har besökt Brevduveklubben och Biodlarklubben som ligger precis bredvid? Man blir ju nyfiken på vilka som hänger där.