Vems är projektet i ryggen på Skotofobi? Eller vem gör det? Enl. rykten har Tumle gjort någonslags högstart. Det ser häftigt ut och jag fotar gärna!
Bilden är från i början av oktober när jag, Fredrik och Mathias körde Fjällbo-runda en sensommarkväll. Kanske var det första riktiga lamp-sessionen (jag körde både Skotofobi & White russian). När mörkret fortfarande kändes mysigt. Nu är det bara en längtan till vår. Vår. Vår VÅR! Och snart är allt förlåtet igen 🙂
”Stop! Gör om dendär hälkroken en gång till.” säger Albin på ett träningspass för några veckor sedan. ”Okej?” svarar jag och gör om hälkroken. Albin berättar att höften ska vridas in (mycket mer) och andra foten flaggas. Jag testar några gånger och vips så fattar jag. Varför har ingen sagt till mig innan?
Några dagar provar jag mina nyvunna kunskaper påDe feta dagarna är över på Askims Övergårdsväg. Så lätt! Jag styr rätt på den lilla krimpen, vidare med vänsterhand, upp med högerhanden, pressa på hälkroken, knak i knät och jag sitter på paddan. Knät blev stelt i två veckor. Men de låter väl bara som att knät är ovant vid att kroka? Eller?
Såhär fint ska det se ut! Hälkroksmästaren Albin visar.
Tur i oturen att jag får en chans till på Kaka också!
Fullsatt vid Mr Bricolage igår! Inte jättemånga av oss som kom upp men jag passa på att köra Olas ätstörningar. Tack Johan R. för tips! Har du fler så säg!
Baba, fint och slopit. Lite morpho och lätt att råka säla toppen.
Svindal alltså. Fint. Vasst som tusan. Slopit. Blött på marken. Vissa saker lite väl höga (med läskiga toppar) och andra saker lite väl låga. Väl värt ett besök. Och för alla som gillar att leta nytt finns det nog möjligheter.
Marcus som hade uteboulderpremiär en kort runda i vintras körde sin andra session ute och jag hörde honom mumla nått om att åka och köpa padda. Blev det nått?
