Konstigt att en sloper först är så himla dålig och sen rätt som det är några år senare vara minst helt okej. När jag körde Voodoo för några år sedan var det nått som gnagde. Jag hade kört en långemannsvariant helt utan ”voodoo-slopern” och det kändes precis som den franska fontans-gubben sa – You can do it like that, but in your heart you will always know. Samtidigt hade jag ingen lust att stå och hoppa till ett grepp så jag lyckades släppa den helt. Men så en dag gjorde jag några försök och vips.
Videon är från i början på november och idag är det nyårsafton. Gott nytt år!
