Fluffy med flera – En film

Äntligen har filmen men blandade boulders blivit klar.

 

Filmen visar sex problem från Göteborg som jag klättrat på under hösten. Filmen får också fungera som något av en summering av året. Äntligen har jag lyckats klättra något hårdare än 7a, det är kul.

Problemen i filmen är: Fluffy, La Bouse, Norrlands Guld, Let´s go bowling samt fina och fula areten. Fina areten är det Daniel som klättrar.

 

Vad lockar med november?

Mathias och Fredrik i regnit Utby

För sisådär fem år sedan när jag började klättra såg jag en boulderbild här på Klätterbilder (som min kompis Johan drev på den tiden). Ett gäng killar som mitt i vintern var ute och grävde fram ett block ur snön. Jag kommer ihåg att jag tänkte; ”vilka jävla nötter som bouldrar på vintern”.

Ibland slår det mig hur mycket mina egna referenser ändrats.

Höstfjäril

Som idag. Inget konstigt alls att stå i mörkaste Utbyskogen med pannlampor. Det regnade när vi kom dit och började på allvar efter nån timme. Övertaggade vände vi inte förrän vi i princip var framme vid Det andra taket och Integrerad Maria. Mysigt att sitta fyra killar uppkrupna i ett stenhål och klättra ett takproblem. Eller?

För två år sedan på Hönö – en heldag i minus nio. Mysigt häng med kompisarna i snålblåsten. Otur att Björn förfrös tårna men det är smällar man får ta. Eller?

Mathias på La Bouse i Utby

Är det mini-äventyret som lockar? Hade vi varit ute och jagat mammut med spjut om om vi var födda några år tidigare? Hur känner folk som inte blivit bitna? Är vintern bara skit eller är det dessutom fantastiskt att det är så fin friktion? Vad lockar ut alla andra en regnig höstdag?

El Maco & Voodoo – en tisdag i Utby

I tisdags i förra veckan hade vi siktat in oss på ett kvällspass i Utby. Jag och Mathias ville klättra El Maco. Ola hade planerat inneklättring, men gjorde en omprioritering. Han mötte upp för att köra på Voodoo, men sa att han gärna körde själv för för att hitta fokus.

Tyvärr blev det lite som vanligt när jag och Ola ses, vi tramsar ofta så mycket att det blir svårt att hitta just fokus. Men Ola fick till några riktigt bra press innan vi tramsade för mycket. Snart sitter den!

Till både min och Mathias glädje kom vi, efter en del skavande, upp för El Maco. Det är en ganska hög boulder, men urtoppningen är inte så farlig om man vet hur man ska stå.